De flesta svenskar har nog aldrig sett människor som går, rör sig och arbetar i ett sådant sävligt tempo som det finns här. Alla är inte långsamma. Men det är många och jag har då aldrig sett eller upplevt det tidigare. Upplevelsen för mig består i att jag, precis som med att tappa upp vatten som jag nyss skrev om, initialt blir irriterad på dessa människor. De provocerar mig på något sätt. Hur kan de bara såsa omkring så där? Det är dessutom nästan omöjligt att gå eller cykla så långsamt. I det senare fallet borde tynglagen göra att de faller. Men det går uppenbarligen. De skrider fram och plockar någon grej här och där. Iakttog idag en man, någon form av enklare vaktmästare, som kom förbi lekplatsen på skolan. Han plockade ihop några leksaker i sandlådan, i ultrarapid. Gick sedan iväg. Plockade upp något papper. Försvann. Kom tillbaka. Då hade han fått på sig en jacka. Flyttade nån liten sak. En stund senare satt han på en kant och filosoferade över något. Han kändes väldigt fri från allt vad stress heter. Jag blev också lite lugnare av att se honom.
Vi har problem med att varmvattnet slår ifrån. Det är inte alltid utan då och då. Idag t ex kunde jag duscha varmt och utan avbrott. Andra gånger är det hopplöst. Som i lördags när vi hela familjen skulle duscha efter skidåkningen och John hann inte ens in i kabinen förrän det blev iskallt vatten. Sen höll det på. Ett par minuter med varmvatten. Ett par minuter med iskallt. Dessutom upptäckte jag nyss att även värmen slår ifrån. Det är alltså iskallt vatten i duschen plus att det blåser kall luft från värmesystemet. Inte undra på att jag har tyckt det varit kyligt. Men detta händer inte alltid. Bara kanske vid varannan dusch. Hantverkarna har varit här säkert tio gånger vid det här laget och säger att allt är ok. Det har strulat sedan i våras då de bytte en av två 'boilers'. Jag är övertygad om att de har glömt nån liten kran eller inställning någonstans.
Idag kom då en hantverkare igen. Från firman som servar boilers. Och jag fick mig åter träning i tålamod. Han kollade och sa sedan att allt är ok. Jo. Då jag upprepade problemet på kinesiska konstaterade han att kalkavlagringarna som fanns på duschmunstycket gjorde att jag inte fick varmvatten. Kallvatten verkar alltså inte påverkas av kalkavlagringar. Endast det uppvärmda vattnet. I bara farten tog han loss strilarna på kranarna som sitter i handfatet och gjorde rent dem. Så, då var det fixat. Och han ville ge sig av.
Jag var inte lika övertygad om att denna åtgärd skulle räcka och ringde därför upp vår kontaktperson till ägaren till vårt hus. Det är hon som fixat hit hantverkaren. Kände att min kinesiska inte räckte till. Förklarade igen. Hon pratade med killen som var här. Växelvis med mig.
En del av samtalet bestod av att försäkra sig om att det inte är jag själv som vrider på kranen till kallvattnet och därmed själv orsakar problemet. Vill poängtera här att detta inte beror på språkförbistring eller missuppfattning. Detta är ett exempel på kulturell skillnad i hur man hanterar problem.
Jag höll mig cool lugn under den knappa timme som besöket varade. Jag kände vid något tillfälle att jag var på väg att bryta ihop av skratt - på frågorna om jag vred på kallvattnet själv och av ilska - när kalkavlagringarna skulle ha nån inverkan. Men som sagt. Helt lugn. Inte ens höjd röst eller tempoökning i talet. Vilken träning jag får. Vardagen här ger så mycket så jag behöver inte gå på dyra kurser för att lära mig tålamod och lugn. Mindfullness.
Ayi var ledig idag så då får jag ta hand om dessa besök. Vilket innebär att du följer efter hantverkaren hack i häl under hela besöket.
Ikväll strulade varmvattnet igen.
Jag ringer landlorden imorgon. Igen.
Då tar ayi över och så kommer det kanske nån annan som kan hitta felet till slut.
Varför det bara är en i familjen som kan jobba heltid i detta land.
Varför det behövs en ayi i hushållet.
Vad en taitai (hemmafru) gör hela dagarna.
Nu ska nu få höra berättelsen om några plastpåsar.
Jag började samla plastpåsar i en stor plastpåse som jag hängde på dörren i kontoret. Plastpåsarna samlas in på uppmaning av Johns skola och ska användas under denna vecka för 'Santa secret shop'. Då, trots att jag oftast har med mig en väska ut och undanber mig påsar, blir det ändå en uppsjö och ett mindre lager härhemma och det tar emot att bara slänga. Perfekt att de nu kan komma till användnig när barnen ska bära hem sina inköpta klappar.
När jag i måndags skulle ta med min ihopsamlade hög så var de borta. Konstigt att jag kom ihåg det då de inte fanns där och påminde mig. Frågade man och barn, nej de hade inte sett eller rört dem. Ayi däremot hade tagit hand om dem. Rullat ihop dem en och en och därefter gjort en knut på varje och lagt dem i plastpåseförvaringen.
Vi gjorde en ny samling av kassar som nu kom hela vägen ut till bilen.
Jag gjorde några ärenden under dagen. Kom hem strax innan hämtning och hann in i huset en kort sväng innan jag åkte vidare till skolan.
Senare på kvällen kom jag att tänka på påsarna igen. Dem hade jag inte lämnat in. Vart hade de tagit vägen nu? Den stora svarta prassliga påsen hade under dagen legat och påmint mig vid mina fötter men jag hade inget minne av den från bilfärden till skolan.
Nästa morgon frågade jag chauffören om han sett till den svarta påsen med fler inuti. Jodå. Han pekade på vår soptunna. Där låg dem.
Nu ligger de åter i bilen och imorgon blir ett nytt, tredje försök med att få lämnat dessa kassar.
* * *
EGNA FUNDERINGAR:
Varför ta med sig något som hänger prydligt upphängt när jag upprepade gånger uttryckligen sagt till att INTE flytta på mina saker?
Varför göra en knut på varje liten påse som sedan måste knytas upp innan varje användning?
Varför inte sortera stora resp små påsar var för sig vilket jag visat då det finns två tuber för påsar, för små resp stora? Jag har i och för sig inte satt upp skyltar på varken svenska eller kinesiska...
Varför slänga saker som jag lägger i bilen? Det kunde legat något viktigt däri. Det var ändå så många så jag har svårt att tänka mig att chauffören noggrant kollade innan han hivade iväg dem.
Nu är hela denna historien som ni nog förstår symbolisk, men sann in i minsta detalj.
Så mycket tid som jag lägger ner på att ha koll på dem som ska hjälpa oss i hushållet är helt otroligt. Det är därför jag skämtsamt säger att jag har två egna barn och två bonusbarn. Mannen också, men han är ju här så lite så han hinner inte ställa till det så mycket.
Jag njuter av att inte behöva köra bil, byta lakan, städa, putsa fönster, hänga tvätt och laga mat varje dag.
Dessa ofräscha och otympliga men för kylan-värmens skull praktiska förhängen vid alla dörrar. Det är lite bökigt att ta sig igenom med en vagn in och ut ur mataffären, men där får du oftast hjälp. Av mannen som sköter kundvagnarna. Så snart du sticker ut vagnen genom dörren/skynket kommer det en kinesisk äldre man och tar över körandet av vagnen. Han lastar sedan i de inköpta varorna i bilen eller moppen och tar med sig vagnen tillbaka. Utan kostnad. Det är service!
Årets nyhet!!!
Det är fönster i många av skynkena vilket gör att krockar lättare undviks. De har även frångått den militärgröna färgen som innan kändes allenarådande. Utvecklingen går framåt. Stora steg in i framtiden.
Just nu är det som prövningarnas tid vad gäller att 'stå ut med' och hantera kinesers beteende.
Idag vid 16-tiden när vår chaufför lämnar av mig och Iris efter att vi hämtat på skolan så säger han till min ayi, inte ens til mig, att han ska vara ledig i drygt två veckor.
Fr o m IMORGON!
Så imorgon kommer en ny chaufför. Jaha. Det är ju bra att de fixat en ersättare men ingen kom på tanken att meddela oss. Volvo säger inget. Bilfirman som är anlitad av Volvo säger inget men de vet ju om det då de fixat med ny chaufför. Och vår chaufför säger inget. Han har kört mig under dagen i flera timmar. Ibland blir man tokig! Grrrrrrrrrrhhhh.
De förstår inte ens att vi tycker det är fel att de inte meddelar oss. De är helt oförstående. Vi har en chaufför som kommer imorgon. Vad klagar vi på?
Jahaja. Då håller vi tummarna för att den nye förstår lite 'utländsk' kinesiska och så blir jag guide igen. Han hittar ju varken till skolor eller annat. Och nästa vecka börjar körförbuden. Den nye chauffören har redan meddelat, då vi nu ikväll med hjälp av tolk snabbt fick ringa honom då vi fixat ytterligare en bil så vi har en till varje dag, udda-jämn under en del av körförbudsdagarna. Annars kommer inte barnen till skolorna. Jag kan inte cykla än med min rygg med Iris och moppe är det ju sen ett tag tillbaka körförbud på.
Den nye chauffören vågar inte ha en extra bil parkerad hos sig, påstår han. Nu när vi kan låna kollegors bil och fixat med det.
Det är svårt att förklara för dem som inte bott här hur det är. Vi kan konstatera att kineser är bra på en del, t ex business och att sova haha! men har mycket att lära på andra områden.
Nya tag imorgon!!!
En liten studie över vanliga företeelser i Kina. Eller hur du direkt ser att det är en kines som går framför dig, utan att se hår eller ansiktsdrag.
FOTO 1
1. En termos med varmt vatten eller te.
2. En musikspelare med musik på hög volym. Ofta dålig kvalité så det är svårt att höra text/ljud, mer skrål.
3. Plastpåse med det nödvändiga.
FOTO 2-3
4. Killen/mannen bär sin flickväns/frus handväska.
FOTO 4-5
5. Kläderna! Jag tar på mig det finaste jag har. Vilket blir en ofattbar mix av stilar, färger, material och mönster. Högklackat och superkort-kort även när man är ute och går i bergen.
FOTO XXX
6. Man bär runt på sitt sovande barn. SAKNAR BILD PÅ DETTA MEN DET SKA FIXAS!
Då har vi fått en påminnelse om att vi bor i en diktatur. Beslut tas. Verkställs. Det är bara till att rätta in sig i ledet.
Det kommer att hållas en stor ekonomisk konferens, APEC i Beijing och det har därför beslutats att restriktioner ska införas för biltrafiken. Dryga tre veckor innan verkställande. De uppmanar också alla Beijing bor till att ta ledigt och att stanna hemma och många företag stänger och ger ledigt under dessa dagar. Igår fick jag besked om att Iris skola håller stängt i en vecka. BSB har inte fattat beslut än om hur de tänker göra.
För sex dagarna sen skickade Volvo ut att det gällde varannan dag under denna period. Antog då att det som i normala fall då vi har körförbud 1 dag i veckan endast gäller innanför 5:e ringväg och inte påverkar oss här ute förutom om vi ska in till stan. Jag hade därför svårt att förstå varför de skulle stänga Iris skola, en lokal skola. Bad Mats att fråga mer på sitt jobb och då kom ett mail med information att vi inte får köra ALLS varannan dag och det var tvärtom vilka dagar vi får respektive inte får köra mot vad de meddelat tidigare. Det gäller att hänga med. Att det ska vara så svårt med information.
Beijing from Nov. 3 to Nov. 12.
Please see the following info:
①
整个北京市行政区域内单双号限行；
Odd-even license plate system for whole Beijing area (including areas outside of 5 ring)
②
每天3时至24时实行；
Odd-even license plate system valid from 3:00 to 24:00 every day.
③
单日单号行驶，双日双号行驶，同时暂停实施尾号轮换限行措施；
For the odd day, only vehicle with odd tail number can drive. For even day, only vehicles with even tail number are allowed. During this period, the tail number limit rotation system will be suspended.
④
外地进京车辆同样执行且早高峰不得进五环；
This system applies to the non Beijing vehicles. Non Beijing cars are not allowed to within 5 ring during the peak time in the morning and in the afternoon.
⑤
拟增公交400辆
400 more bused will be put into use
For example, the vehicle ending with 6 is allowed to drive on November 4, 6, 8, 10, 12, not allowed on odd days.
Varför restriktionerna införs vet jag inte. Förhoppningsvis kan vi se fram emot dagar med bra luft!
Nu sker omdirigering i kalendern för att få detta att funka. Vi får inte ens köra bilen i förorten där vi bor eller ens från oss och ut ur stan. Det är bara synd att det är precis då min mamma kommer på besök och vi sitter fast här och Beijing är lamslaget. Också synd att Mats inte jobbar här och då kanske hade fått jobba hemifrån istället. Nu är han borta som vanligt. Jaja... Låter kanske inte som ett större bekymmer om man inte bor här. Men för oss blir det det.
Cykelverkstaden på vägen utanför!
Inte undra på att det är billigt, några kronor att få punktering eller en trasig lampa. Lokalkostnaderna kan inte vara så höga och inga omkostnader heller som el, vatten, avlopp, sophämtning eller skatt behöver nog inte heller betalas.
Idag var det stängt i butiken. Ingen där när vi körde förbi.
Jag säger det igen...
Det är ljuvligt med värme!
Underbart med ayi som fixar och tar hand om barnen.
Vänner runt hörnet.
Telefonräkningen är kollad.
El och gas betalad. Fungerade utmärkt. De hade inte bytt system sen sist.
Första skoldagen för John avklarad i Year 2.
Jag och Iris har hängt vid poolen.
Varit och hämtat gardiner hos sömmerskan som hon sytt under sommaren.
Lekandet är i full gång med kompisarna.
Simlektion för John ihop med Gustaf. Kul!
Iris har lärt sig snorkla med snorkel och cyklop!
Kvällsmaten stod på bordet när vi kom hem från poolen. Allt är i sin ordning.
Livet i Sverige är underbart och det är inte så dumt här i Beijing heller. Soliga och smoggfria dagar.
Nu har vårt "uppgraderade" campingliv dragit igång igen!
Hittade detta genom vänner på fb. Läs!
Jag säger bara: Tålamod.
Eller som Mats med kollegor lärde sig på en kurs nyss om nya situationer som uppstår när olika kulturer möts:
Interesting. Different.
http://thoughtcatalog.com/andrea-xu/2014/06/everyone-should-live-in-china-at-least-once/
Om det skulle vara någon som missat därhemma... Det är extremt dålig uppkoppling på internet här sedan en tid och det fortsätter ett tag till. Finns flera anledningar som ni får ta reda på själva. Vill inte skriva om det. Det gör att det inte blir mycket inlägg här men jag försöker. Allt tar bara sån tid. De går inte kolla väder, nyheter, blogga. Telefonsamtalen bryts i ett. Sms kommer fram men med fördröjning. Surfa på nätet är värre än på modemens tid. Det positiva: Det är ingen idé att ens försöka surfa vilket gör att jag hinner plugga desto mer!
Fel. Fel. Fel. Fel. Fel. Och nästan rätt.
Det är obegripligt hur mycket som kan och blir fel. En sammanfattning över dagsläget:
Av möblerna som jag beställde i november är 2 av 5 fixade och levererade.
Resebyrån ändrade på tredje gången så datumen blev rätt för vår avresa däremot stod det fel på vuxen resp barn. Vad gäller flygbiljetter så får det inte bli fel men det är ändå lite hur som och allt måste dubbel- och trippelkollas.
Igår hämtade jag upp kläder hos tailorn. Såg fram emot att hinna använda min nya cape som jag beställt innan det blir sommar. Men den var typ 10 cm för liten över stussen, åh så mycket har jag inte gått upp på en vecka! Vi mätte och skrev upp rätt mått. Av två mössor var en lagom medan den andra var 4 cm för liten. I samma modell. Var där idag för ändring.
Adressen på fakturorna skulle bytas för hyresbetalningarna för våra hus. Hyran betalas av Volvo och det administrativa sköts av en agent. Vi har alltså inget med detta att göra egentligen. Namnet eller adressen på fakturan är kopplad till vem som betalar hyran och som då kan göra ev skatteavdrag/redovisning. Agenten skulle informera landlorden om det nya namnet och har lyckats på något sätt att strula till det så till den milda grad att landlorden blivit sur. Agenten i sin tur har då hållit inne med två månadshyror. Landlorden hotat med att byta låsen till vårt hus. Mats fick gripa in. Det gäller att vara projektledare på alla plan! Han har i sin tur hållit det här strulet 'hemligt' för att inte oroa mig som var sjuk igen i förra veckan. Omtänksamt!
Mats har nu betalat landlorden direkt för att få ordning på det. Och vi slipper bli utelåsta. Allt med anledning av ett namnbyte. Hur är det möjligt?!! Och agenten har återigen visat sig från sin bästa sida. Not.
Ibland kan kineserna vara overkligt kantiga.
Slutsats. Man håller sig pigg och alert i detta land! Och blir sällan uttråkad. Tååååålamoood.
Under förra veckan fungerade internet knappast alls. Det bara krånglade och på fredagen blev det till slut helt omöjligt att ta sig ut på nätet. Vi började då fundera på om vi kanske glömt att betala någon avgift, vilket kompisar till oss också undrade. De åkte till klubbhuset för att fråga om eventuellt obetalda skulder men fick istället veta att det var något fel på internet för hela området. Felet kunde tidigast åtgärdas nästa dag. Det var "underground" och de var tvugna att vänta tills det blev "daylight". Kinesisk icke-logik. Kineser som inte vill säga att de inte vet - då svarar man hellre vad som helst, vilket ofta blir helt tokigt.
Vid lunchtid på lördagen fick vi återigen kontakt med omvärlden och jag läste nyheterna.
Obama hade visst träffat Dalai Lama vilket inte uppskattades av Kinas ledning.
Just då fungerar inte internet.
Här i området bor dessutom personalen från amerikanska ambassaden.
Så här skrev InBeijing:
Ytterligare en besvärlig vecka för Kina på den utrikespolitiska fronten. Dels tog USA:s president Barack Obama emot Dalai Lama i vita huset trots kinesiska varningar, och dels kom FN med en kritisk rapport om läget för mänskliga rättigheter i Nordkorea, som Kina fann sig tvunget att som ensam medlem i säkerhetsrådet invända mot.
Landets censur har dessutom i veckan tvingats gå på högvarv. Såväl rapporter om protesterna i Ukraina, som uppgifter om tusentals demonstrerande journalister i Hongkong och tillslag mot prostitution landet över har kontrollerats på mikrobloggar och medier.
Ibland får man sina förutfattade, något stereotypa uppfattning av olika människoslag bekräftade. Vill börja med att säga att jag är fullt medveten om att det säkert finns många trevliga, hjälpsamma och sympatiska ryssar, men när du reser så är det flera av dem som utmärker sig. Och då på ett mindre trevligt sätt. Dessa personer som utmärker sig gör det genom att vara respektlösa mot sin omgivning och endast visa hänsyn till sig själva. Vill de göra något, så gör de det. Mindre angenämt för alla andra.
Igår på flyget hade vi lagt upp vårt handbagage ovanför oss. Det kommer sedan ett ryskt par och han börjar stuva om för att få upp deras saker. So far, so good. Jag försöker uppmärksamma honom på att det finns gott om plats i skåpet, eller vad det kallas, precis framför som är stängt. Han löser det genom att lyfta ner en av våra väskor, packa in sina egna och sedan sätta sig ner.
Stewarden kommer och frågar honom om väskan som står i gången är hans. Han skakar helt ointresserat på huvudet. Jag meddelar då att det är vår väska. Den som lyfts ner för att ge plats till förmån för ryssens saker. Stewarden packar in vår väska i det tomma facket framför och viskar ursäktande till mig att detta händer lite då och då.
För min del spelade det mindre roll att väskan flyttades. Det blir bara lite krångligare när vi ska av att ha väskor på tre istället för två ställen. Jag blir bara så förundrad över hans egoistiska beteende.
Vi har lagt till ett önskemål på listan när vi tittar på nya resmål:
undvika ställen dit många ryssar reser.
Kata/Karon var förra vintern EJ att rekommendera. Koh Samui och Khao Lak var denna vinter bra. De som var där var som turister är mest: njuter av lediga dagar, sol och bad!
Det blir lite skillnad på hur och vad man pratar om när man har bott utomlands ett tag. John har träffat en svensk lekkompis nu på semestern och de pratade igenom allt möjligt och jag hörde dem bland annat fråga varandra när de skulle åka hem. John svarar:
-Vi åker hem på Saturday.
Inte helt självklart vilken dag det är för en 5-åring från Sverige.
John förklarade sedan att det var engelska. Iris körde på med kinesiska för att förvirra honom totalt. Hon ville så gärna få vara med.
Senare så frågar Iris samme kille flera gånger eftersom hon inte fick något svar:
-Vad heter din ayi därhemma?!!
Det uppstår speciella situationer i och med att kineserna generellt är väldigt nyfika och att det ska trugas.
Exempel
Idag möblerade jag om i vardagsrummet. Eftersom jag ville göra detta själv satte jag igång direkt på morgonen och ayi åkte för att lämna barnen. Så fort hon var tillbaka så ville hon hjälpa till/ta över, vilket jag var förberedd på. Jag förklarade att jag ville göra det själv. Ja, men jag hjälper dig. Så sa vi ett par gånger fram och tillbaka. Nu har man tränats i detta och i att ha tålamod. Hon väntade och tittade nyfiket på vilket för två år sedan hade retat gallfeber på mig. Idag löste jag situationen med att jag hade några andra specialuppgifter som jag gärna ville ha hjälp med. Alla nöjda och glada. Jag fick fortsätta möblera om i fred. Att göra om hemma påstås kunna vara lika välgörande som en session hos psykologen! Ayi kände sig behövd då hon fick extra uppgifter.
På eftermiddagen uppstod nästa episod. Mer om det i nästa inlägg...
Jag har länge velat få köpt backar från IKEA och tänkte nu att det var lika bra att få det gjort. Eftersom jag inte ville åka dit själv bestämde jag mig för att skicka chauffören.
Skrev ut en bild från nätet. Noterade även pris, antal, total summa och artikelnummer. På bilden är en svart back. Jag förklarade flera gånger, som för ett barn, hur många jag ville ha, att en kostade så mycket, att det blir så mycket ihop och att de skulle vara svarta. Ingen annan färg. Har de inte dessa så köp inga. Han bekräftade tillbaka.
Han kommer hem med gula!
Vår chaufför har lika svårt att förstå att han måste byta de gula backarna, som jag har att förstå varför det blir fel efter så tydliga instruktioner. Han köpte ju en back sen om den är svart eller nån annan färg spelar väl ingen roll eller?!! Han kunde ju ha ringt också och frågat mig men se det gör man inte. Han åker och byter dem i nästa vecka. Jag ska kolla innan så de har svarta hemma.
Detta är bara ett exempel på hur olika vi tänker. Det gör det väldigt tröttsamt när man är ute och ska köpa något. De vill gärna visa allt. Spelar ingen roll att du frågar efter bruna strumpbyxor till barn. Ja, men vi har röda herrstrumpor visar de då glatt. (Det beror inte på språkförbistring). Jaha, tänker du då och frågar igen. Att de visar annat behöver inte betyda att de inte har det du frågar efter. Till slut kan de ändå få fram det du vill ha eller hämta hos någon annan. Merförsäljningsknep kanske som sällan funkar på mig. Jag går oftast vidare istället och de missar istället hela affären. Däremot är jag helt färdig efter varje ansträngning att få tag på det jag vill. Mycket enklare då att köpa spontant.
Många olika situationer blir det att hantera och på ett nytt språk. Lärorikt.
Idag var en sån dag då jag blev mer medveten än vanligt om att vi faktiskt bor i Kina!
