Kinesiska lyktor

Då har jag köpt kinesiska lyktor! Det blev några stycken när vi väl hittade dit. Oj, vilken tid det tog att komma rätt och jag är halvt döv på vänster öra. Chauffören ringde för att få vägbeskrivning och han skrek med i telefon i säkert 20 min.

Det är ett par saker som jag fortfarande har svårt för och andra som jag inte alls förstår. Exempel.

1. Vad pratar de om? Hur kan det ta 20 min att få en vägbeskrivning. Vi körde i och för sig under tiden fram och tillbaka och nu när man i alla fall förstår några ord kinesiska så är det obegripligt att de ibland kan ha så svårt att kommunicera. Ingen logik alls och ibland är de så väldigt detaljerade och exakta.

2. Detta skrikande. De pratar ju inte, utan skriker. Nu blir vår chaufför lätt upprörd, vilket inte är bra ur hälsosynpunkt och lite okinesiskt, men ändå... Det är ju som om de inte har någon telefon alls och pratar i. När vi i Sverige tycker någon är högljudd, så är det ingenting jämförelsevis. Det sägs att denna stora folkmängd gör att människan måste överrösta alla andra i sorlet...

3. Skyltar. Det är ju inte så att de sätter upp skyltar så att det går att hitta. Inte ens på kinesiska ibland. Det kanske är för att lura onda andar men det är alltid ett projekt att hitta dit man ska. Inga eller gamla fallfärdiga skyltar på kinesiska och sedan någon trång passage där det ser fallfärdigt och igenbommat ut och nu vintertid bakom tjocka draperier... därbakom. När du tagit dig igenom denna labyrint. Då är du framme.

Även detta ställe var så där 'konstigt'. Alltså typiskt kinesiskt. När vi väl svänger in i rätt område så är det en öppning i muren och stora röda portar. Där inne, med trädgårdsland och den fina röda pergolan, kommer en äldre man ut ur ett av husen. Vi hade kommit fram. Sedan in i byggnaden, som kändes som en fd samlingslokal, där han nog bodde. Köket bestod av några uppställda bänkar och bord i ett av hörnen. Så hängde det lite kläder och tvätt. Lager av diverse saker och vi fortsatte fram och skulle in bakom en uppställd skärm som stod mitt i vägen. Och så kom vi in i rummet med lyktor. Denna gång faktiskt ingen marknad. Endast ett rum. Men det räcker till ändå med färger och modeller att välja på. Lägg märke till tavlan över mig och försäljaren när han står med miniräknaren och räknar ihop vad jag är skyldig. Han ville stolt vara med på foto även utanför.

Det var väl värt besväret och var en upplevelse i sig att ta sig dit. Tack Ulrika för trevligt sällskap!
Det blev många fina lyktor!

50-260 rmb kostade de jag köpte.
De hade även större modeller för upp till 600.

www.knittinglantern.com

Var detta ställe ligger?
Se under 'Adresser'. Men var beredd på att ringa och att det ändå är svårt att hitta.