torsdag 25 september 2014

Akut

Då är det konstatetat att jag har diskbråck och en inflammation i nedre ryggen.

Har haft lite ont sista tiden i ryggen och jag gnällde ju här för ett tag sen på alla vägbulor. Inte så konstigt kanske?!!

Allt var som vanligt när jag vaknade i tisdags förutom att jag hade VÄLDIGT ont i ryggen. Tänkte att det blir nog bättre efter ett toalettbesök. Tog en bra stund att släpa mig till badrummet. Väl där var locket nedfällt och det fanns inte en chans att jag kunde böja mig för att öppna det. Släpade mig då till den andra toaletten. Samma sak där. Tillbaka igen. Nu började det bli akut och jag hade ännu ondare. Väckte då Iris som hjälpte mig. Efter denna ansträngning var jag helt slut och kallsvettig men lyckades ta mig tillbaka till sängen. Denna utflykt tog ca 40 min och innan jag kom ner i sängen vara jag nära att både spy och svimma flera gånger om. Efter en kraftansträgning lyckades jag få iväg ett meddelande till alla i området om hjälp. Det är sån tur att vi bor som vi bor och att whats up-gruppen startats!

Inom några minuter kom första taitai som kollade till mig och tog hand om barnen och roddade resten. En stund senare var en läkare, en sjukgymnast/tcm utbildad och en sjuksköterska i mitt sovrum. 4 värktabletter och akuta akupunkturnålar senare kunde jag förflyttas till bilen och vi kunde åka till akuten. Fruktansvärd resa. Kan upplysa om att det är betydligt ondare och jobbigare än att föda barn... Det är inga återhämtningspauser alls utan bara smärta och kramp i en massa muskler.
Jag är också tacksam för de försäkringar vi har här som gör det möjligt att få hjälp direkt. Av specialister. Alla tänkbara undersökningar görs. Fram på eftermiddagen gjordes äntligen också en MRI, vilket jag ville få gjort i Sverige för 10 år sedan då jag hade väldiga problem med ryggen och var sjukskriven i sex veckor. Har haft ont i ryggen till och från sedan dess. Nu vet jag i fortsättningen vad det är och har lättare för att träna och förebygga på rätt sätt. En lättnad.

På fotot körs jag till röntgen av vaktmästaren och sjuksköterskorna.

Ett tips! Ta med dig dina gladaste och pratsammaste vänninor till akuten. För när jag blev lite bättre efter mer smärtlindring och morfin i dropp så hade jag ju roligt där i sjuksängen. Allt från världsproblem till vardagsbekymmer diskuterades och löstes den dagen.

Jag har också konstaterat att pedalhinkar är helt omöjliga. Om du har det minsta ont i ryggen så går det inte att flytta kroppsvikten till den ena sidan, sträcka ut det andra benet för att trampa på en pedal som öppnar locket. Det hade de på akuten inne på toaletten och här får man inte slänga toapappret i toaletten utan det ska ner i den pedalförsedda hinken. Mission impossible.

Framåt kvällen kunde vi åka hem igen. Vår ayi stannade kvar över natten och tog hand om barnen och våra vänner var här och tittade till oss både den kvällen och nu efteråt.  Tack mina fina vänner! ♥♥♥♥♥

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar